Misstänker du att du är utsatt för ID-kapning?

Har du har fått ett meddelande i Freja eID+ att någon ändrat din folkbokföringsadress eller ändrat/lagt till särskild postadress? Ifall du själv inte har initierat ändringen, kan du vara utsatt för ID-kapning eller ID-stöld. Vidta i så fall snarast följande åtgärder:

Åtgärder om du blivit drabbad:

  • Polisanmäl brottet till så snart du kan. Se kontaktuppgifter nedan.
  • Spärra ditt personnummer tillfälligt hos kreditupplysningsbolagen. Se länk nedan.
  • Ta kontakt med din bank och kontrollera dina konton.
  • Kontakta Skatteverket och ändra tillbaka din adress. Har någon registrerat en särskild postadress i ditt namn, ta bort den hos Skatteverket. Kontaktuppgifter nedan.
  • Har du blivit av med ett id-kort, pass eller körkort, måste du spärra det. Vänd dig till kortutgivaren, se kontaktlänkar nedan.
  • Misstänker du att någon kommit över dina betalkortsuppgifter, spärra kortet.
  • Kontrollera med Svensk Adressändring att ingen eftersändning av din post har gjorts. Se kontaktuppgifter nedan.
  • Bestrid fakturor. Se hur man gör nedan.

Kontaktuppgifter för åtgärder

Här hittar du länkar och kontaktuppgifter till myndigheter och företag som du kan behöva kontakta ifall du misstänker att du är utsatt för en ID-kapning.

Polisen
Ring 114 14 eller besök en polisstation. Polisen har öppet för samtal dygnet runt, alla dagar. Från utlandet ringer du +46 77 114 14 00. Polisens sida om ID-kapning hittar du här.

Skatteverket & Adressändring
Besök Skatteverkets hemsida för att ändra din folkbokföringsadress och särskild postadress. Vill du prata med Skatteverket nås de på telefon 0771-567 567. Vill du kontrollera så att ingen gjort eftersändning av din post via Svensk Adressändring AB, ring 0771-97 98 99 eller besök deras hemsida.

Kreditupplysningsbolagen
Du kan spärra ditt personnummer tillfälligt hos kreditupplysningsbolagen i 14 dagar. Därefter måste du skicka in en polisanmälan för att förlänga spärren. Om ditt personnummer är spärrat kan ingen ta ut lån eller göra inköp som kräver kreditgodkännande i ditt namn. Om du spärrar ditt personnummer hos ett av de större kreditupplysningsföretagen UC, Bisnode, Creditsafe, Decidas Info och Syna så spärras du hos samtliga av dessa inom en timme. Klicka här för att komma till UC, där du alltså kan spärra personnummer till alla ovanstående. Du kan även kontakta någon av de andra bolagen för att göra en spärr.

Övriga större kreditupplysningsbolag är Intrum och Soliditet

Utfärdare av ID-handlingar
Kontakta Transportstyrelsen om du blivit av med ditt körkort. Om du vill spärra ditt pass eller ditt nationella ID-kort skall du kontakta polisen på telefon 114 14 eller om du är utomlands, +46 77 114 14 00. Du kan också besöka en polisstation för att göra din förlustanmälan. Kontakta Skatteverket ifall du vill spärra ett ID-kort utfärdat av dem. Om du vill spärra ett SIS-godkänt ID-kort, kontakta den bank eller organisation som utfärdat kortet till dig.

Glöm inte att du också måste polisanmäla en förlorad ID-handling. Se kontaktuppgifter ovan.

Så här bestrider du en felaktig faktura

Att bestrida en faktura betyder att du motsätter dig kravet. Detta är viktigt att göra av såväl juridiska som praktiska skäl för att i ett tidigt skede visa att du inte erkänner kravet som riktats mot dig.

Skriv ett kortfattat meddelande till den som skickat fakturan till dig. Detta kan du göra via brev eller e-post. Ange fakturanumret eller bifoga en kopia på fakturan.

Ditt meddelande ska innehålla

  • Uppgift om vilken faktura det gäller
  • Kortfattat att du bestrider fakturan och varför. Exempel: ”Jag bestrider betalningsansvar och er faktura eftersom jag inte beställt produkten/tjänsten som avses i fakturan och inte heller ingått något annat avtal med er”
  • Det är mycket viktigt att din invändning speglar omständigheterna i ditt ärende, de formuleringar du använder måste vara relevanta för ditt fall. Brevet och en kopia på fakturan skickar du till den adress som företaget angivit på fakturan. Spara kopior på alla dina brev, meddelande och eventuell annan konversation med motparten. I ett senare skede kan det vara viktigt att kunna styrka datum och innehåll i bestridandet.

Vad är ID-kapning?

Enligt Polisen så är kreditbedrägerier och ID-kapningar (ID-stöld) Sveriges vanligaste bedrägeri, varje år drabbas ca. 200 000 svenskar. En ID-kapning innebär att någon använder dina personliga uppgifter i bedrägerisyfte – för att köpa och göra saker i ditt namn. Det kan vara med ditt personnummer, namn, ID-handling (legitimation, pass, körkort, etc.), inloggningsinformation eller e-post.

En ID-kapning kan ske på olika sätt. Det kan handla om att någon använder ditt namn, personnummer och hemadress för att beställa varor på internet. Detta börjar ofta med att de ändrar din folkbokföringsadress eller registrerar en särskild postadress hos Skatteverket. Bedragaren går sedan till ett utlämningsställe i närheten av din bostad, visar upp en id-handling – som kan vara falsk – och hämtar ut varan.

Bedragaren kan även göra en tillfällig adressändring för att komma åt de varor som beställts i ditt namn. ID-kapning kan också handla om att dina personuppgifter används för att få ut bank- eller kreditkort, lån, speltjänster eller för att köpa varor på kredit i butiker. Det kan också vara att någon stjäl dina personuppgifter tillsammans med dina bilder för att utge sig för att vara dig på nätet, vanligtvis i syfte att lura och bedra andra människor.

Så skyddar du dig:

  • Var försiktig med din ID-handling och låt ingen ta ett foto av den.
  • Skicka aldrig en skannad kopia av din ID-handling med e-post. Ingen seriös organisation ber dig identifiera dig på det sättet.
  • Skaffa e-legitimationen Freja eID+ kostnadsfritt som varnar dig ifall någon har ändrat din folkbokföringsadress eller registrerat en särskild postadress på ditt namn.
  • Öppna inte e-post eller länkar som är okända för dig.
  • Använd inte ett för enkelt eller samma lösenord till olika tjänster. Byt till tvåfaktorsautentisering/tvåstegsverifiering om möjligt.
  • Ha ett uppdaterat virusskydd på din dator.
  • Ladda inte ned nya appar utan att ha kontrollerat om de funnits ett längre tag och fått positiva recensioner och betyg.
  • Undvik att skicka person- eller kontouppgifter via e-post. Kontrollerat att aktuellt företag, myndighet eller organisation har begärt in uppgiften innan du delar någon känslig information.
  • Använd tjänster som ger dig information direkt i mobilen eller via e-post om någon tagit en kreditupplysning på dig. Då har du chansen att agera snabbt genom att kontakta aktuellt kreditbolag och stoppa krediten/lånet från att beviljas. Exempel på sådana tjänster är digitala brevlådor, tex Min Myndighetspost.
  • Exponera inte dina personuppgifter i onödan. Lämna inte ut ditt personnummer på nätet och släng inte post med personlig information i soporna eller pappersinsamlingen.
  • Sätt ett digitalt lås på din adress hos Skatteverket och Adressändring. På så sätt försvårar du för en bedragare att utnyttja din adress.
  • Se till att inga obehöriga kommer åt din post. Skaffa en låsbar brevlåda.
  • Betrakta mobilen som en värdehandling. Låt ingen annan få åtkomst till den. Gör total återställning av mobilen innan du lämnar den på service som kräver att serviceteknikern måste komma in i mobilen.
  • Stoppa aldrig ett okänt USB-minne eller minneskort i datorn. Dessa kan innehålla virus.

Tips för säkrare näthandel.

Att handla på internet medför flera risker. Någon kan ta dina kontouppgifter och du kan bli lurad på den vara eller tjänst du köpt.

För att handla på internet kan du överväga att använda ett separat konto eller kreditkort som inte är kopplat till ditt vanliga lönekonto. Se till att ta bort krediten på kortet och sätt istället in en summa som motsvarar vad du ska handla för. Då minskar du den ekonomiska risken om ditt kortnummer skulle bli stulet.

Många banker erbjuder också så kallade virtuella kort, där du bara får ett kortnummer och övriga uppgifter som behövs för att handla på nätet. Du får alltså inget fysiskt kort. Istället för du över exakt så stor summa som behövs för köpet till det virtuella kortet. När köpet är genomfört annulleras kortet. Genom att använda ett sådant kort löper du ingen risk om kortuppgifterna kommer i orätta händer. Idag erbjuder många banker låsbara kort, vilka kan hanteras via mobilappar. När du ska genomföra ett köp låser du tillfälligt upp ditt kort, i övrigt är det låst.

Var vaksam på erbjudanden som är för bra för att vara sanna, oanvända märkeskläder till exempel som säljs för betydligt lägre priser än i affären – det kan handla om stöldgods.

När du handlar på nätet – tänk på:

  • Betala aldrig i förskott om du handlar av privatpersoner.
  • Att säljaren lämnar ut sitt person- eller kontonummer skyddar dig inte från att bli lurad.
  • Använd kända och etablerade betalningstjänster när du handlar på internet.
  • Lämna aldrig ut ditt bankkontonummer. Du vet inte vem som sätter in pengarna och du kan bli återbetalningsskyldig.
  • Postförskott är osäkert eftersom du sällan har möjlighet att kontrollera paketets innehåll innan du betalar för det.
  • Använd säkra betalningsvägar där säkerhetsföretaget skickar uppgifter till säljaren att pengarna har kommit in och sedan skickar pengarna när varan kommit fram.
  • Begär originalkvitto, legitimera säljaren och skriv ett köpekontrakt.
  • Var försiktig med att lämna ut ditt kortnummer, speciellt till företag du inte litar fullständigt på. Om ett oseriöst företag får dina kortuppgifter kan de dra betalningen flera gånger, ofta hänvisande till ett avtal de hävdar har ingåtts. Tänk också på att även seriösa företag i värsta fall kan bli av med din kortinformation.

Fler tips och råd:

Konsumentverket kan ge dig mer information om hur du handlar säkert på internet.
www.konsumentverket.se

Hos Tullverket hittar du information om tullregler som gäller när du handlar på internet.
www.tullverket.se/sv/privat

Stöldskyddsföreningen kan ge råd och hjälpa till med bestridande av fakturor.
www.stoldskyddsforeningen.se

Svensk Handel har den ledande sammanställningen över konstaterade blufföretag.
www.svenskhandel.se/varningslistan

Kronofogden har uppgifter om hantering av bluffakturor.
www.kronofogden.se/bluffakturor

Företagarna har information och material angående bestridande av fakturor.
www.foretagarna.se

Tillsynsmyndighet över inkassobranschen.
www.datainspektionen.se