SÄKERHET PÅ NÄTET

Den digitala världen är full av faror. Bristfälliga säkerhetslösningar och den anonymitet som råder där skapar förutsättningar för bedrägerier, phishing-attacker, ID-kapning, etc. Vetskapen om hur man skyddar sin identitet är en viktig färdighet i det digitaliserade samhället.

Läs vidare och finn användbara råd om hur du skyddar dig.

SKYDDA DITT FREJA eID

Freja eID är nyckeln till ditt digitala liv. Precis som med alla andra nycklar måste du hålla din e-legitimation säker. Om någon skulle få tag på ditt Freja eID kan de använda det med kriminella avsikter. Dela inte din PIN-kod med någon. Använd helst biometri (fingeravtryck eller ansiktsigenkänning) – det är säkrare och snabbare.

VAD ÄR ID-KAPNING

Enligt polisen är ID-stöld, även kallat ID-kapning, Sveriges vanligaste bedrägeriform. Varje år drabbas ca. 200 000 svenskar och ökningstakten har accelererat de senaste åren. En ID-kapning innebär att någon använder dina personliga uppgifter i bedrägerisyfte – för att köpa och göra saker i ditt namn.

Du behöver inte bli bestulen på din ID-handling för att din identitet ska kunna stjälas. Ditt personnummer är inte särskilt svårt att få tag på. Det är en offentlig handling.

En ID-kapning kan innebära att någon använder ditt namn, personnummer och din hemadress för att beställa varor på internet. Bedragaren inleder bedrägeriet med att ändra din folkbokföringsadress hos Skatteverket. Sedan går bedragaren till utlämningsstället och hämtar ut varor köpta på faktura i ditt namn.

ID-kapning kan även innebära att dina personuppgifter används av bedragare för att få ut bank- eller kreditkort. Bedragaren kan ta lån i ditt namn, spela online för dina pengar eller köpa varor på kredit i butiker. Det kan även vara så att någon stjäl dina personuppgifter tillsammans med dina bilder och utger sig för att vara dig på nätet. Detta görs vanligtvis i syfte att lura och bedra dina vänner.

Gratis ID-Skydd

SÅ SKYDDAR DU DIG MOT ID-KAPNING

Kom ihåg att dina ID-handlingar är värdehandlingar som i orätta händer kan göra stor skada. Om du förlorar en ID-handling ska du omedelbart förlustanmäla den för att undvika ID-stöld. Skicka aldrig en skannad kopia av din ID-handling med e-post. Ingen seriös organisation ber dig identifiera dig på det sättet.

Att sända dina kontouppgifter via e-post, sms eller sociala medier är aldrig en god idé. Håll koll på dina betalkort. Uppge aldrig dina koder till någon annan, och undvik att skriva ner dem på kom-ihåg-lappar som lätt kan hamna på vift. Myndigheter och banker frågar aldrig efter konto- eller kortuppgifter. Förfrågningar av den sorten är förmodligen en bluff.

Obehörig adressändring är mycket vanligt förekommande vid ID-kapning. Genom att skaffa e-legitimationen Freja eID Plus har du ett gratis ID-Skydd. Det meddelar dig om din folkbokföringsadress eller särskilda postadress ändras. Eller om någon lägger till en extra adress via Skatteverkets tjänster. Bedragare kan även göra en obehörig adressändring via Svensk Adressändring – en privat tjänst från Postnord och Citymail. Detta stävjar du genom att aktivera Adresslåset hos Svensk Adressändring.

Dina lösenord, koder och inloggningsuppgifter är enbart dina. Du bör förhålla dig skeptisk till att myndigheter, banker eller företag kontaktar dig för att lämna ut den typen av uppgifter. Kontakta alltid avsändaren om ärendet.

Om du får kopia på en kreditupplysning så kontrollera informationen i den. Har du inte köpt varor på kredit, tecknat abonnemang eller sökt lån? Då bör du omedelbart ta kontakt med företaget som begärt ut kreditupplysningen och bestrida att du sökt krediten. Använd tjänster som ger dig information direkt i mobilen eller via e-post om någon tagit en kreditupplysning på dig.

Bluffakturor är långt ifrån ovanliga. Kolla alltid att fakturan stämmer innan du betalar den. Bestrid den omedelbart skriftligen till det aktuella företaget om något är fel.

Bedragare använder virus- och spionprogram för att komma åt dina uppgifter. Se till att ha uppdaterade säkerhetslösningar för dina enheter, alla enheter som använder wifi är sannolikt sårbara. Kreditkortsnummer, e-post, lösenord och foton är känslig information som ska finnas i säkert förvar. Använd inloggning till dina mobila enheter och ställ in en kort tid för aktivering av skärmlåset.

Spärra ditt betalkort för användning på internet eller i utlandet. Lås bara upp det när du behöver använda det, denna tjänst erbjuder många banker. Man kan även skaffa ett extrakort utan kredit som man använder när man nätshoppar eller handlar utomlands. På så vis kan man bara bli av med de pengar som satts in i förväg.

Betrakta mobilen som en värdehandling. Låt ingen annan få åtkomst till den. Gör total återställning av mobilen innan du lämnar den på service som kräver att serviceteknikern måste komma in i mobilen.

Sätt lås på din brevlåda. Bedragare kan exempelvis beställa ett nytt bankkort i ditt namn som de sedan tar ur din olåsta brevlåda. Det går naturligtvis att bryta sig in i postlådan trots lås, men en uppbruten brevlåda är en sorts varning i sig.

Papper med personlig information som exempelvis kontonummer kan användas av bedragare. Riv sönder papprena ordentligt innan de hamnar i soporna eller pappersåtervinningen.

Använd dig av tvåfaktorsautentisering vid inloggning om det är möjligt. Freja eID ger exempelvis tvåfaktorsautentisering vid inloggning till anslutna tjänster. Undvik lösenordsinloggning i mesta möjliga mån. Om du måste så använd inte ett som är för enkelt, använd inte heller samma lösenord till olika tjänster.

Öppna inte e-post eller länkar som är okända för dig. Kontrollera att de appar du laddar ner är etablerade och har goda betyg.

Stoppa aldrig ett okänt USB-minne i din dator, det kan innehålla virus.

TIPS FÖR SÄKRARE NÄTHANDEL

Att handla på internet medför flera risker. Någon kan ta dina kontouppgifter och du kan bli lurad på den vara eller tjänst du köpt.

Använd ett separat konto eller kreditkort som inte är kopplat till ditt vanliga lönekonto när du handlar på nätet. Se till att ta bort krediten på kortet och sätt istället in en summa som motsvarar vad du ska handla för. Då minskar du den ekonomiska risken om ditt kortnummer skulle bli stulet.

Många banker erbjuder virtuella kort, där du bara får ett kortnummer och övriga uppgifter som behövs för att handla på nätet. Du får alltså inget fysiskt kort. Istället för du över exakt så stor summa som behövs för köpet med det virtuella kortet. När köpet är genomfört annulleras kortet. Genom att använda ett sådant kort löper du ingen risk om kortuppgifterna kommer i orätta händer. Idag erbjuder många banker låsbara kort, vilka kan hanteras via mobilappar. När du ska genomföra ett köp låser du tillfälligt upp ditt kort, i övrigt är det låst.

För att kunna betala säkert på nätet måste det finnas en krypterad förbindelse. Står det varken https eller finns ett hänglås betyder det att en säker förbindelse saknas. Då ökar risken att utsättas för bedrägeri. Håll dig helst till företag som du vet existerar och som du har förtroende för.

NÄR DU HANDLAR PÅ NÄTET – TÄNK PÅ FÖLJANDE

Betala aldrig i förskott om du handlar av privatpersoner.

Att säljaren lämnar ut sitt person- eller kontonummer skyddar dig inte från att bli lurad.

Använd kända och etablerade betalningstjänster när du handlar på internet.

Lämna aldrig ut ditt bankkontonummer. Du vet inte vem som sätter in pengarna och du kan bli återbetalningsskyldig.

Postförskott är osäkert eftersom du sällan har möjlighet att kontrollera paketets innehåll innan du betalar för det.

Använd säkra betalningsvägar där säkerhetsföretaget skickar uppgifter till säljaren att pengarna har kommit in. Sedan skickas pengarna när varan kommit fram.

Begär originalkvitto, legitimera säljaren och skriv ett köpekontrakt.

Var vaksam på erbjudanden som är för bra för att vara sanna. Oanvända märkeskläder som säljs för betydligt lägre priser än i affären kan exempelvis vara stöldgods.

Var försiktig med att lämna ut ditt kortnummer, speciellt till företag du inte litar fullständigt på. Om ett oseriöst företag får dina kortuppgifter kan de dra betalningen flera gånger. Ofta hänvisar de till ett avtal de hävdar har ingåtts. Tänk också på att även seriösa företag i värsta fall kan bli av med din kortinformation.

FLER TIPS OCH RÅD

KONSUMENTVERKET

Konsumentverket kan ge dig mer information om hur du handlar säkert på internet.

http://www.konsumentverket.se/

TULLVERKET

Hos Tullverket hittar du information om tullregler som gäller när du handlar på internet.

www.tullverket.se

STÖLDSKYDDSFÖRENINGEN

Stöldskyddsföreningen kan ge råd och hjälpa till med bestridande av fakturor.

www.stoldskyddsforeningen.se

SVENSKHANDEL

Svensk Handel har den ledande sammanställningen över konstaterade blufföretag.

www.svenskhandel.se

KRONOFOGDEN

Kronofogden har uppgifter om hantering av bluffakturor.

www.kronofogden.se

FÖRETAGARNA

Företagarna har information och material angående bestridande av fakturor.

www.foretagarna.se

DATAINSPEKTIONEN

Tillsynsmyndighet över inkassobranschen.

www.datainspektionen.se