I den här artikeln redovisas hur vi genererar intäkter för våra olika delar i segment Freja eID och segment Fulfilment. Under alla år sedan lanseringen av Freja eID var intäkterna från segment Fulfilment större än intäkterna från segment Freja eID. Under 2024 skedde ett historiskt skifte där intäkterna från Freja eID för första gången blev större än för Fulfilment.

Från början lanserades Freja eID med en modell som innebar att intäkterna skulle genereras från en tick-kostnad per användning. Det var så den svenska marknaden för e-legitimering var uppbyggd och vi utgick från att det var en modell att föredra. Dock kunde vi konstatera att en prenumerationsmodell med fasta månadskostnader var en bättre lösning och som också uppskattades av kunderna.

Frejas prenumerationsmodell

Intäktsmodellen bygger på att kunderna betalar ett fast abonnemangspris baserat på en uppskattad användning av tjänsten. Avtalen tecknas normalt på 12, 24 eller 36 månader vilket ger en god förutsägbarhet. Vi har fortfarande några avtal som baseras på tick-kostnad men de totala intäkterna från dessa utgör endast några få procent av Freja eIDs totala intäkter så de särredovisas inte längre.

Så kan intäkterna från en kund öka

Abonnemangsintäkter står för i princip hela intäkten i segment Freja eID och under 2024 utgjorde de 97% av segmentets totala intäkter. När vi tecknar ett fastprisavtal med en kund baseras priset på deras användning av Freja. Det finns ett antal parametrar som bestämmer priset; antal användare, antal transaktioner och vilka produkter i Freja kunden vill kunna använda. Ett tillval som driver högre intäkter i stor utsträckning är att inkludera utländska användare från 170 länder. Med ett upplägg som gör att kunden kan lägga till produkter efter hand kan intäkterna från varje avtal öka på sikt. Se illustration för ett hypotetiskt exempel för en kund som lägger till olika Freja-produkter över tid.

Churn – avtal som ej förnyas

En viktig parameter för SaaS-bolag är andelen avtal som förfaller, ett begrepp som normalt definieras som churn. Hur stor denna andel är påverkas av faktorer som lättrörlighet, kundlojalitet och prisfluktuationer på marknaden. För en tjänst som Freja är förutsättningarna goda för att ha en låg churn. När en kund väl har gjort jobbet med att integrera Freja, koppla det till sina system och rulla ut det bland sina användare tenderar de till att se integrationen med Freja som en långsiktig lösning.

Övriga intäkter

Tidigare särredovisade vi även övriga intäkter i segment Freja eID men då de nu står för endast 3% av intäkterna (2024) gör vi inte det. Övriga intäkter består av rörliga transaktionskostnader (tickintäkter) och intäkter från konsultinsatser under pilotprojekt där kunder vill testa vår lösning eller insatser där vi får ersättning för att hjälpa en kund komma igång med en produktionssättning. En annan variant av tickintäkter är där vi säljer Freja som en så kallad ID-växling. Det är ett förfarande där kunden köper tjänsten av att grundidentifiera användaren för att därefter växla in identiteten i sina system.

Whitelabel-plattform

Freja levereras som en molntjänst, men på senare tid har det kommit allt fler förfrågningar att köpa tjänsten i form av en whitelabel-plattform, som en fristående och anpassad e-legitimation. Det kan vara en aktör som vill lansera en e-legitimation i ett land eller i en region, eller en större myndighet eller bank som vill ha en lösning med kundunika funktioner som opereras under ett eget namn.

För närvarande har Freja ingen whitelabel-plattform i produktion, men i september 2025 tecknades ett avtal med det statliga infrastrukturbolaget Teracom AB om en Proof-Of-Concept, som efter en framgångsrik testperiod kan övergå i produktion.

Affärsmodellen för whitelabel är i huvudsak samma som för Freja distribuerad som molntjänst, dvs det debiteras en avgift beroende på tjänstens omfattning och vilka funktioner kunden önskar. Utöver en licensavgift som täcker detta tillkommer även kostnader för drift, ifall Freja och inte kunden står för detta, samt hårdvara och mjukvarulicenser.

Prishöjningar

En av Frejas konkurrensfördelar är att vi i många fall kan erbjuda kunden lägre kostnader än vad konkurrenterna erbjuder. Vi kan också hjälpa till att sänka kostnader genom att ersätta manuella processer med digitala. Ett exempel på detta är när en kund lägger till stöd för utländska användare, då kan betydande kostnadsbesparingar göras i administration genom att manuell hantering samt administration kring lösenord och annat kan elimineras.

Prishöjningar är därmed inte en strategisk del av affärsmodellen, snarare söker vi ständigt att lansera nya produkter och funktioner som kan spara ännu mer pengar i kundens verksamhet. Samtidigt kan vi konstatera att våra produkter inte är särskilt priskänsliga så det finns utrymme att höja priser för att exempelvis kompensera för en allmän prisinflation eller för specifika kostnader i vår egen verksamhet.

Affärsmodell för segment Fulfilment

Segment Fulfilments andel av intäkterna minskar över tid, vilket är något som är förväntat. Verksamheten sysslar i huvudsak med distribution av bankdosor och PIN-kuvert för inloggning och det är metoder som är på utgående i takt med att användningen av e-legitimation blir alltmer utbrett. Dessutom har ju intäkterna från segment Freja eID ökat konstant vilket också gör att andelen från Fulfilment blir allt mindre.

Affärsmodellen för Fulfilment utgörs av två delar. En fast kostnad för att hålla ett lager av bankdosor för kunden, systemdrift och liknande. Den andra delen består av en styckkostnad för varje hanterad och distribuerad enhet. Intäkterna kan därmed fluktuera mellan kvartalen beroende på hur många dosor eller PIN-kuvert kunden beställer till sina slutanvändare